Många av oss plågas säkert av dåligt samvete. Ibland eller kanske oftast utan någon som helst anledning. En av mina nära vänner är just en sådan person. När man är begåvad med ett sådant samvete är livet orättvis. I andra fall finns det personer som klampar på utan något som helst samvete och livet är precis lika orättvist då, fast vid detta tillfälle för de som är drabbade.
Nåväl, jag drabbas allt som oftast av dåligt samvete ibland är det befogat, ibland inte, normal fall alltså. Det absolut dummaste som jag får dåligt samvete för är när jag går in trots att solen skiner.
Denna läggning gör att jag går omkring med konstant dåligt samvete hela de första dagarna här i vårt paradis.
När man har ett hus, oavsett storlek, så är det alltid någonting som behöver fixas med. Just idag var det väggen i vårt solhörn som behövde målas. Grannens tak är rött och när det regnar rinner hennes regnvatten ner för vår vägg. Vattnet är då rostrött och lämnar röda ränder på vår vita vägg. Lätt fixat av maken.
Strax är väggen lysande vit igen.
På vår terrass blommar citronträdet samtidigt som årets frukt står i kart... Knepigt men sant. Vi får hoppas att det blir många frukter. Den marmelad som vi gjorde av förra årets frukter är snart slut.
Dagarna går fort fast vi inte gör så lycket mer är promenerar och njuter. Det är lätt att njuta här. Solen gör givetvis sitt till men även faciliteterna runt om bidrar. Vårt fina hus är självklart en bidragande orsak. Tapas en annan!





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar