Cofradía Del Santísimo Cristo De La Expiración (Silencio) är något speciellt. Stående på vår lilla franska balkong hör vi nästan mer än vi ser den svartklädda raden av människor som under tystnad passerar under oss. De bär svarta kåpor med ansiktssmasker och var sitt långt rött stearinljus. Det enda som hörs är prasslet av kläderna och det som syns är raden av ljuslågor från stearinljusen. Vår del av staden är helt förlagd i mörker.
Därefter kommer ekipaget med en korsfäst Kristus. Ekipaget leds av en ensam trumma som anger gångtakten för bärarna. Efter ekipaget kommer ett lämmeltåg av tysta människor. De bör inga ljus och har inte klätt sig i några speciella dräkter. De bara vandrar bakom ekipaget med sänkta huvuden i total tystnad.




Det är spännande att följa din blogg och era erfarenheter. Här hemma kallar vi det kyrkligt för "stilla veckan". I andra kristna traditioner talar man om "stora veckan", vilket förmodligen är en bättre benämningen eftersom det "stora" i kristen tro och kärna händer nu. "Stora veckan" speglas inte minst i festligheterna som du berättar om.
SvaraRaderaJag är så glad att vi fått möta varandra, Åse! Och jag är så innerligt glad för din och Bengts dröm om ett hus nere i värmen. Ni ligger mig varmt om hjärtat. Jag tänker på er varje dag och ibland när det är som tuffast tänker jag på dig och så fnissar jag åt allt det glada du bär med dig. TACK! <3
Tack snälla för fina ord! Ni ligger oss lika varmt om hjärtat. Önskar att vi bodde närmare varandra Kram!
SvaraRadera